Välj en sida

Om oss

Vilka är vi och varför arrangeras 1600-tals marknaden.

Så började det.

1600-talmarknaden har tidigare arrangerats 2008, 2010, 2012 och 2014. De som tidigare varit inblandade som arrangörer och deltagande föreningar är Örkeneds hembygdsförening, Svarta Bergen, Lions, Lönsboda GIF mfl.
Grannar och olika markägare har fullt ut stöttat genom att delta som frivilliga samt att låna ut redskap och mark bla för parkering.
Lokala bussbolag har ställt upp med transport av besökare helt ideellt.
Olika sponsorer och lokala företag har på många sätt gjort marknaden till en lokal positiv begivenhet för hela samhället.           TACK!!

Marknaden

På marknaden har historien lyfts fram och under ett par av åren har en av ingredienserna i marknaden varit en tjärdal. Efter 1850-talet ökade efterfrågan på beck och tjära. Vid denna tid hade avverkning av skog ökat vilket innebar att det fanns det gott om tallstubbar i skogen. Dessa började nu användas för tjärbränningen. Arbetet med att få upp stubbarna var krävande och efter upptagandet höggs stubbarna sönder i små bitar som sen lades att torka i högar. När sedan det blev vår och tjälen gått ur jorden gjorde man i ordning en ”tjärdal”. Ett exempel på hur det såg ut har tjärbrännargänget under lång tid arbetat med. Många timmars grävande, huggande och planerande ligger bakom den tjärdal som ni kan se uppe på tjärbacken på denna marknad. Trätjära användes till impregnering av trä och inom repslageri och som tätningsmedel samt används även inom medicinen eftersom den är antiseptisk och lindrar klåda. Tjärbrännargubbarna kommer under marknaden att berätta om hur man bygger en tjärdal.

Marknadsstånd

Aktiviteter

Galleri

Lite bilder från förgående år

Marknaden och Tjärdalen

På marknaden har historien lyfts fram och under ett par av åren har en av ingredienserna i marknaden varit en tjärdal. Efter 1850-talet ökade efterfrågan på beck och tjära. Vid denna tid hade avverkning av skog ökat vilket innebar att det fanns det gott om tallstubbar i skogen. Dessa började nu användas för tjärbränningen. Arbetet med att få upp stubbarna var krävande och efter upptagandet höggs stubbarna sönder i små bitar som sen lades att torka i högar. När sedan det blev vår och tjälen gått ur jorden gjorde man i ordning en ”tjärdal”. Ett exempel på hur det såg ut har tjärbrännargänget under lång tid arbetat med. Många timmars grävande, huggande och planerande ligger bakom den tjärdal som ni kan se uppe på tjärbacken på denna marknad. Trätjära användes till impregnering av trä och inom repslageri och som tätningsmedel samt används även inom medicinen eftersom den är antiseptisk och lindrar klåda. Tjärbrännargubbarna kommer under marknaden att berätta om hur man bygger en tjärdal.

Vid ett av de andra tillfällena har det anlagts den äldre typen av kolmila – liggmilan –som infördes under medeltiden, men ända in på 1900-talet förekom i Västsverige den äldre metoden att kola i grop för att få kol till smideshärdar. Resmilan infördes med vallonerna under 1600-talet. Sitt stora genombrott fick resmilan först i slutet av 1800-talet; detta skedde främst för att den var lämplig för klena virkesdimensioner, sådan som återstod efter att man skickat det bästa virket till sågverk, dels för att den var enklare att bygga.

Genom att täcka en hög av ved med jord, torv, gräs och sand och sedan tända milan sätts förkolningen igång. Milan brinner inte, den pyr. I en mila som fattar eld förbränns veden och aska bildas istället för träkol.

”Pyrandet”, som omvandlar omkring 50–60 procent av veden i en välskött kolmila till aska och andra restprodukter, är i grunden samma sak som eld, det vill säga förbränning. Den är dock nödvändig för att åstadkomma den värme som behövs för att driva på pyrolysen i milan. En mila får därför inte bli helt lufttät, för då slocknar den. Syretillförseln reglerades genom små hål, fotympningar eller draggluggar längs milans kant. Milningens första dygn är känsligast, innan milan hunnit bygga upp en jämn värme. Milan måste sedan övervakas dag och natt av kolare som bodde i skogen i kolarkojor. Från milorna transporterades sedan kolet i ryssar till försäljning eller användning, med hjälp av hästforor. I modern tid användes lastbilar för transporterna. Träkolet från de svenska milorna användes i första hand av hyttor och järnbruk. Kolningen upphörde i stort sett i samband med krigsslutet 1945.

Platsen för en gammal mila kan ofta ses i skogen som en kolbotten. Lokalisering av kolbottnar underlättas av att vegetationen där ibland avviker från omgivningens växtlighet. Lättare är det att se kolbottnen om man är uppmärksam på att det runt kolbottnen brukar gå en smal ränna, eller vanligare att det är gropar grävda omkring den. Kolbottnar kan vara antingen runda (efter resmilor) eller rektangulära (efter liggmilor). Överblivet kol vid kolbottnarna är ännu idag fullt användbart. Kolbottnar sparas i skogsbruket.

I modern tid har kolning främst skett genom ugnskolning. Kolningsugnen uppfanns redan omkring 1800, men kom först årtiondena kring sekelskiftet 1800/1900 att verkligen ta upp konkurrensen med kolmilan. Andra sätt att utföra kolning är i retort, i ugn eller genom bränning i grop. I en helt lufttät retort kan man nå en effektivitet där nästan 100 procent av veden blir kol. Det kräver dock en extern värmekälla.

Vid årets 1600-talsmarknad har arrangerande föreningar Svarta Bergen samt Lönsboda GIF och den styrgrupp som utsetts att planera och genomföra 1600-talsmarknaden vid Hjärtasjön lagt stor vikt vid att skapa en upplevelse utöver det vanliga med själva marknaden som huvudattraktion. Från Vikingatid till tändkulor! Våra danska vänner är som vanligt representerade i tidstypiska kläder

och har på olika sätt transporterat sig hit för att bevista marknaden under dessa dagar. De ska tillsammans med svenska karoliner, ett stort antal hantverkare, kulturarbetare, utställare och knallar höja stämningen och skapa det som beskrivs som ”en illusion av en annan tidsperiod”.

Det finns ett väldigt stort stöd från våra sponsorer framförallt lokalt men även långväga sponsorer har visat ett mycket stort intresse för marknaden. Osby kommun är en viktig påhejare av att marknaden genomförs. Välkomna till en tidsresa och en upplevelse utöver det vanliga!

Tommy Johansson

Besök marknaden!

Datum

27-29/ juli

Tid

12 PM – 02 AM

Kontakt

Phone

0479-215 20

Mail

info@svartabergen.se

Address

Hägghult, Lönsboda